Oktoberfest pa dagis

Sa här glad blir jag när vi pratar om Oktoberfest. Sedan förra aret har jag gatt och pratat om att fa rida igen pa hästarna där. Jag kan fortfarande ha min Dirnd´l fran förra aret. Den sitter ännu bättre t.o.m. Sa jag är REDO. Pappa tog med mig dit första söndagen. Mamma var hemma med Elvira. Hon tyckte inte pappa skulle ta med nagon vagn när det är sa mycket folk. Dessutom har hon fatt ngn konstig yrsel och maste ligga och vila da och da. Jag fick tre ridbiljetter av pappa och var överlyckligt, sprudlande glad och pratade inte om nagot annat än hästar pa hemvägen.

Vi har firat Oktoberfest pa dagis ocksa. Utan hästar dock. Däremot fick jag ha nagellack för första gangen pa dagis. JIPPIE! Alldeles knallrosa naglar. Sa fint! Alla barnen hade Tracht och vi drack ur sma krus/Krug och at fran sma träbrädor/Holzbrettl. Det var sa mysigt och fröknarna var sa fina:)

O'zapft is! / Emma

Tisdag 14 september

Det är sa varmt fortfarande här i Bayern. Det är väl i och för sig bra med stundande Oktoberfest och allt men vad som jag gärna skulle vara utan är MYGGEN. Varje natt rakar ja nästan ut för nagon elak mygg. I natt fick jag ett bett i pannan. USCH!!! Braigt är ju att vi fortfarande kan sitta och använda var balkong. När mamma blir för trakig inne sa brukar jag och syrran smita ut där och spana/smyga pa vad alla andra gör. Mest av allt är vi förstas intresserad av vad Michael och Isolde har för sig i deras ombonade trädgard. Av dem vill vi gärna bli upptäckta ocksa för da kanske vi far komma ner och äta lite av deras goda tomater eller vindruvor:) Nui ringde det visst pa dörren. Det var Isolde!!! Men inte hade hon tomater med sig istället hade hon en ny fin Dirnd´l i blatt med till mig. Den är precis sa fin som den som Emma fick förra aret. JEHO! Nu kanske jag ocksa kan fa ga pa OKTOBERFEST som startar i helgen.

Smygelismyg Elvira

Herzogstand

Söndag den 12 september

Ohhhhhhhhh, jag har ont i mina ben. I dag har jag gatt sa langt som jag aldrig har gatt förrut. Dessutom uppför...upp pa ett berg. Utan pappa, hans peppande ord och lite godis i munnen hade jag nog aldrig klarat det. Men sa här efterat var det ju riktigt KUL :)

Mamma och Elvira väntade nere vid restaurangen pa oss. SLÖISAR!!!
Synd att detta verkar bli den enda bergsvandringen vi gör i ar. Men da hinner jag i och för sig träna mina ben lite sa det gar lättare nästa ar. Da kanske t. o. m. Elvira kan hänga pa för hon tycker ju i motsats till mig om att ga...

Höghöjdshälsningar fran EMMA