Oj, vilka intensiva dagar jag varit med om. Tidig fredagmorgon gav vi oss iväg till flygplatsen. Allt gick smidigt och som planerat. Inte ens vagnen gick sönder under denna resa :) som sa manga ganger förr. Vi landade pa London City Airport sa det gick jättesnabbt att ta sig in till stan och hotellet i Putney. Vi var där redan halv tolv engelsk tid. De ligger en timme efter oss har pappa förklarat. Mamma hon körde med Svensk, Tysk och Emmas tid under hela resan och hade mycket svart att anpassa sig efter den lokala tiden. Jag försöker ju ta seden dit man kommer jag.
När vi hade checkat in sa var det lekdags för mig tyckte päronen. Vi gick till en park där det även fanns en jättefin och rolig lekpark och stannade i flera timmar. Efter det sa var vi sa hungriga sa vi slank in pa Mc Donald´s. JAg fick min första burgare nagonsin där. En cheeseburgare. Mmmmmmm... I´m lovin´it!!!
Mamma och pappa hade ingen ork kvar efter all lek och mat sa vi vilade lite pa hotellet, innan vi skulle aka och hälsa pa Lena och Steve, istället för att aka in till stan och shoppa. Pappa sa att han inte riktigt känner igen mamma längre men jag tycker da att hon ser precis lika ut som när vi akte i morse. Hemma hos Steve och Lena fick jag lana deras dubbelsäng sa att jag kunde sova medan de vuxna satt och at och pratade hela kvällen. Det var tur det annars hade jag inte hunnit fa nagot av min skönhetssömn innan den stora dagen.
Pa lördagen var vi bland de 100 första pa Oxfordstreet. Tio i nio var vi där. Innan affärerna ens öppnat. Mamma och pappa at frukost pa Starbuck´s medan jag sov i nästan 3 timmar. (Jag var helt slut eftersom jag vaknat en del under natten). Vi fixade presenter och smagrejer inför eftermiddagen. Redan till lunch var vi hemma igen och hela familjen badade/duschade och gjorde sig "fina". Klockan tre började vigseln/dopet i Svenska Kyrkan. Det var en gammal och vacker kyrka. Däremot gillade jag inte när orgeln började spela. Vilket Oljud!!! Da höll jag för öronen.
Men sedan maste jag koncentrera mig för in i Kyrkan kom världens vackraste par, mina gudföräldrar, upp för altargangen. Jag har aldrig sett de sa snygga nagon gang!!! Oliver, min kompis, verkade ocksa helt avslappnad inför vad som komma skulle.
Vigseln gick undan i ett huj. Det kanske berodde pa att prästen "glömde" bort den del da makarna ska byta ringar, jag vet inte eller för att det var sa spännande att titta pa. Olivers kusiner sjäng en fin sang ocksa innan han skulle döpas. De var jätteduktiga!
När allt var klart sa gick vi ut och kastade riskorn pa brudparet. Det var skoj!!! Utanför sa stod en jättestor röd buss som de hade hyrt sa att gästerna skulle kunna ta sig till festen. Det var en riktig gammal engelsk klassiker sa pappa. Inga dörrar fanns det pa den sa han fick sta och blahalla min vagn sa att den inte skulle aka av bussen i kurvorna. Tur att jag kunde sitta i mammas knä.
Mamma och jag hoppade över pubbesöket som stod pa tur innan restaurangen. I stället gick vi hem sa att jag fick busa lite pa sängen och äta middag. Vi mötte upp de andra vid restaurangen och där fick jag sitta i pappas knä och dricka min välling. Det kändes inte riktigt rättvist att jag skulle ga och lägga mig när mamma läste upp den 9-rättiga!!! menyn. Vilken matorgie jag skulle missa. Pappa sa efterat att han inte ätit sa gott tidigare i hela sitt liv. Men tillslut tog tröttheten överhanden sa till sorlet av engelska, kinesiska och svenska röster somnade jag in i min vagn.
Mamma och pappa at och at och at, och pratade och pratade och pratade enda till midnatt. Vilken lyckad kväll det maste ha varit! Jag kan bara inte första hur de lyckades klämma i sig av tartan ocksa efter alla den där maten.
När jag vaknade nästa morgon, tio i fem lokal tid, var det bara att hoppa in i en taxi och aka till Heathrow. Vi skulle hem till München igen!
Trötta men mycket nöjda med resan sa satte vi oss pa planet...
Kramis fran festprissan Emma
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar